Om hårväxt

Hår är gjort av keratin, ett speciellt protein som är grundmaterial till våra naglar och som också finns i vår hud som skyddsmaterial. Varje hårstrå har tre olika lager, yttersta lagret heter cortex och det innersta medulla.

Det yttersta lagret är tunt och ofärgat, och skyddar det tjockare cortex som innehåller melanin. Melanin ger håret sin färg och var och ens hårfärg beror på vilken typ av melanin man har. Det finns två typer av melanin, eumelanin som ger brunt och svart hår samt pheomelanin som gör att håret ser rött ut. Blont hår har man när man har mycket små mängder av melanin, nyansen av blonda håret beror på vilken typ av melanin man har. Grått hår är resultatet av melaninbrist, vilket ofta beror på åldern men kan också vara orsakat av stress eller sjukdom.

Innersta lagret i håret heter medulla och det reflekterar ljus och ger håret färg. Därför ser hårfärgen annorlunda ut i solen än i skuggan.

Om håret är rakt eller krulligt beror på formen av cortex. Om diametern av håret ser rund ut så blir håret rakt, om cortex har oval form blir håret krulligt istället.

Tjockleken och längden på håret beror på vilken typ av hår det är vellushår är fint, ”babyhår”. Det är mycket fint och kulörlöst och ofta svårt att se för ögat.

Håret som har mörkare färg och är mycket synligt kallas terminalhår. Terminalhår är det hår vi syftar på då vi pratar om håret. Om håret blir fint vellushår eller tjockt, mörkt hår beror helt och hållet på hårsäcken, hårfollicle, som producerar håret. Vid håravfall ersätts det tjocka terminalhåret ofta med tunna vellushår. Detta är resultatet av en fysisk skada i hårsäcken, som därför inte kan producera terminal hår. 

Människan har i genomsnitt 5 miljoner hårstrån av vilka cirka 100 000-150 000 sitter på huvudet. Blonda människor har fler hårstrån, ungefär 140 000, brunhåriga ungefär 105 000 hår, och rödhåriga lite mindre än genomsnitt, ungefär 90 000 hårstrån. 

Håret växer i cykler som innehåller tre faser: anagen, katagen och telogen.

Anagen
Den här växtperioden tar två till åtta år. Under anagen fas delas cellerna i roten snabbt och producerar hårets yta, som blir keratiniserad. Samtidigt växer hårsäcken in i hudens djupare lager (dermis) för att få näring. Människor som har lång anagen växtfas kan växa mycket långt hår medan de med kortare anagen fas kan aldrig kan få riktigt långt hår. Håret växer ungefär 1,25 cm i månaden, vilket gör att oklippt hår kan bli 30-120 cm långt.

Katagen
Efter anagen växtfas följer två till fyra veckors katagen fas. Det här är då håret förnyas. Roten degraderar och håret slutar att växa men faller inte ut. Under katagen fas krymper hårsäcken till ungefär 1/6 av sin normala storlek. Det djupaste partiet förstörs, roten förlorar sin blodförsörjning och håret trycks upp.

Telogen
Hårsäcken går därefter in i en telogen eller vilofas i två till fyra månader. Under den här perioden våxer håret ännu inte men stannar i kontakt med hårsäcken då roten ännu vilar. Ungefär 10-15 % av alla hår är i telogen fas i alla tidsmoment.

Efter telogenfasen är cyklen komplett och håret går tillbaka till anagenfas. Under den tiden formas ett nytt hårskal och det gamla håret trycks ut och faller.

Ungefär 50-100 hårstrån faller ut varje dag i följd av naturlig hårväxt. Det här är normalt håravfall och motsvarar håravfall som man ser varje dag i duschen och när man kammar sitt hår. I friska hårsäckar ersätts detta hår snabbt med nytt hår.

Många faktorer kan påverka normal hårväxt och orsaka tillfälligt eller permanent håravfall, till exempel vissa mediciner, strålning, kemoterapi, exponering till vissa kemikalier, hormonella faktorer, näringstillstånd, sköldkörtelsjukdomar, vissa hudsjukdomar och stress.

Har du fler frågor och funderingar om våra behandlingar är du välkommen att besöka vårt forum för frågor & svar eller kontakta vår patientinformatör.